Att må dåligt

Varje kväll när jag och min storasyster skulle gå till sängs så hörde vi alltid våran pappa bråka med hans dåvarande sambo.

Jag började må dåligt på riktigt, tillslut hamnade jag i en depression. Jag tappade aptiten och gick ner i vikt. Jag drog mig undran från kompisar och fritidsaktiviteter, jag fick oftare migrän och magont. Jag hade även tankar "Vad är det för mening med livet om jag ändå ska må såhär?" Eller " Allt blir bättre om jag dör". Och jag skämdes över det. Jag skämdes något så fruktansvärt över mina tankar. Jag började även dra mig undan från familjen. Jag längtade tills kvällarna då jag kunde vara själv och ingen pratade med mig.

Allt började med en av dom nya tjejerna. Terminen hade just startat och jag hade ändrat mig själv helt och hållet för att passa in efter ett långt, jobbigt år.

För tre månader sedan träffade jag min nuvarande bästa vän. Det var under en av de sämre perioderna i mitt liv. Han gav mig hoppet tillbaka när jag trodde att jag hade förlorat allt.